| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRTY förty4 l. fœr-, förr äv. FÖRDY, adv. o. konj.
I. ss. adv.
1) (numera bl. i ålderdomligt spr., särsk. i lagstil; se dock c) utan syftning på efterföljande sats: därför, av den orsaken l. grunden, på grund därav, fördenskull, alltså, således; förr äv. i uttr. allt förty (jfr a o. 3 a); jfr ALLT 9 a δ. Holof. 4 (c. 1580). Rikssens Rådh, effter såssom dhe wore her vthinnan interesserade, dhe wele dhem allt fördij deres gode betenckiande vthj denne saak meddehla. RARP 1: 21 (1627). Alle Grufwor .. skole räknas .. för Cronones Regal wärck: Och förty (skall) här med wara förbudhit hwar och een .. någhon Arffzrätt i Grufworne .. sigh tilägna. PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 4. Han var en bland de tysta och stilla i landet och gjorde förty aldrig väsen vare sig af sig själf eller andra. Gellerstedt i PT 1910, nr 225 A, s. 3. SFS 1920, s. 1063. — särsk.
a) (†) i uttr. allt förty (jfr ovan o. 3 a), icke dess mindre, det oaktat, i alla fall; se ALLT 9 a δ α’.
b) (†) i förb. med negation (jfr c): icke fördenskull, det oaktat icke, dock icke. Consistorium hoppas .. thet bästa (beträffande det namn Sjögren skall vinna gm sitt lexikon) men tilltror sig icke förthy at träda någon annan förtjent man förnära uti then befordran, som thess .. förtjenster fordra. VDP 26/1 1774, § 17.
c) (numera i sht i skriftspr., ngt ålderdomligt) i uttr. icke, ngn gg äv. ej förty (jfr b), icke dess mindre, det oaktat, i alla fall. Wij (kunna) paa thenne tiidth ingin wndsætningh göra eder .. Ey för ty brwcher edert besta i then landzænden paa wore wengna. GR 1: 168 (1523). Visb. 2: 159 (c. 1600). Rydberg Ath. 354 (1859). (L. begrovs i kyrkan San Vitale.) Icke förty står antecknat .., att Giacomo Leopardi .. begrovs, den 15:de juni 1837, i (den gemensamma) koleragraven. Wulff Leopardi 310 (1913).
2) (†) med syftning på en efterföljande att- sats o. skilt från denna gm andra satsdelar: därför, av det skälet. För tÿ är iag nu kommen hÿt, / At iag nuu här medh allo flÿt / Will vppenbare (osv.). Holof. 34 (c. 1580).
3) med syftning på en omedelbart efterföljande att-sats o. mer l. mindre sammansmältande med att till ett enhetligt konjunktionellt uttr. (jfr II).
a) (numera bl. i ålderdomligt spr., särsk. i lagstil) emedan, alldenstund, därför att; förr äv. i uttr. allt förty (jfr 1 o. 1 a). Brahe Oec. 58 (1581). Månge Berg (bliva), anten intet eller illa .. brukade, alt fördy at Cronan sompt icke hinder, sompt och .. icke förmå dem bruka. Stiernman Com. 1: 716 (1619). Fälles någor til arbete, .. förthy at han ej orkar böta. SB 5: 1 (Lag 1734). Wirsén Vint. 114 (1890). SFS 1905, nr 17, s. 5.
b) (†) ty. Om afftonen säyen j, Thet bliffuer clart wädher, för ty ath himmelen är rödh. Mat. 16: 2 (NT 1526; Bib. 1917: ty). Äro å båda sidor jämngode bevis och vitnen; tå gälle the, som svaranden värja: förty, at Domaren äger helre fria, än fälla. RB 17: 20 (Lag 1734).
4) (†) med syftning på en efterföljande villkorssats: i det fallet. Hafwer någen taghit sigh twenne Hustror, så skal han beholla then förra, hälst förty, om han hafwer aflat medh henne Barn. Schroderus Os. 1: 688 (1635).
II. [anv. är utvecklad ur I 3, i det att konj. att utelämnats] ss. konj.
1) (†) emedan, alldenstund, därför att. Fördy Anna .. jngienn breff .. hade wppå samma jordh .., bleff samma Anna .. förlickth m(edh) Suenn Torstennss(o)n, som nu sittir på jordenn. TbLödöse 208 (1590). Det händer, att bokstaflig rätt icke alltid kan begagnas, förty tidens kraf blifver oemotståndligt. Svedelius Repr. 574 (1889).
2) (numera bl. i ålderdomligt l. skämtsamt arkaiserande spr.) ty. När tu bedher skall tu ey wara som the skrymtare, för ty the stå gerna .. j gatwhörnen och bedia, ath the skola bliffwa seedde aff menniskiomen. Mat. 6: 5 (NT 1526). I armod tu eij förtuifla skall, / för tij lijckan vändes margefall. JErici (1588) i 2Saml. 4: 176. Nu stannar du här och tar en grogg och — en, sa jag? — ett dussin groggar, förty natten är lång. Engström 1Bok 6 (1905).
Spalt F 3464 band 9, 1928