| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRVÄNTA förvän4ta l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förvä´nta Weste; förvä`nnta Dalin), v. -ade; se för övr. VÄNTA. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -ELSE (†, Muræus Arndt Föret. A 3 a (1647)), -NING (se avledn.); -ARE (†, PJGothus Pollio EwLijff I 2 a (1602: Expectanter eller Förwentare)).
I. vänta; invänta; avvakta; motse.
1) (†) vänta på (ngn l. ngt); invänta (ngn l. ngt); avvakta (ngt). OPetri Kr. 91 (c. 1540). Han hade befaledt knechterne ath förvente theris beskedh i .. Suderköpingh. GR 26: 643 (1556). Man moste förventa uthgongen. AOxenstierna 1: 129 (1628). Gyllenborg Andr. X 1 a (1723). Om det vore elakt och svårt väder, så skulle man .. förvänta en bättre lägenhet. Montan Segl. 9 (1787). — särsk.
a) i uttr. förvänta tiden, avvakta l. avbida tiden. AOxenstierna 2: 340 (1619). Tijden måste förwäntas at Fostret kommer naturligen af sig sielff. Hoorn Jordg. 1: 96 (1697).
b) avvakta, avbida (huru ngt skall avlöpa o. d.); äv. i uttr. förvänta sig. Att han tiläfwentyrs wil förwänte sigh hoss oss, huru wij wele tage saken före. GR 14: 337 (1542). H. K. M:tt (har) medh längtan förwäntatt, huru dhett skulle föreweeta medh dhess flotta. RARP 6: 318 (1658).
c) i förb. förvänta efter (jfr 2 b), vänta på; avvakta. GR 10: 126 (1535). Konung Philippus .. förmeentes förwenta effter tijdh och tilfelle sigh emoot the Romare at vpsättia. Schroderus Liv. 559 (”539”) (1626).
2) (i skriftspr. o. högtidligare framställning) vänta l. motse (ngt, att ngt skall ske l. försiggå på visst sätt), göra sig (grundad) räkning på l. förhoppning om, äv.: befara (ngt); äv. med avs. på person: vänta (att ngn skall komma l. infinna sig); äv. i uttr. förvänta sig ngt. GR 2: 243 (1525). Man skal lyda Gudi och förwenta sigh hielp och tröst aff honom. PJGothus Luther ScrSent. P 8 a (1597). Man har til at förvänta Guds rättvisa hämd. Nordberg C12 1: 783 (1740). Han förväntas i dag. Widegren (1788). Vi förvänte af samtlige kust-orternas innevånare, at de .. beredvilligt lemna all den hjelp, som menskligheten bjuder. SFS 1831, s. 113. Om några dagar har tant att förvänta ett nytt bref. Palmær Eldbr. 69 (1834). Utan en förbättrad administration och rättsskipning var ingen trefnad eller uppblomstring att förvänta inom näringslifvet. Odhner i 3SAH 6: 132 (1891). Wulff Petrarcab. 213 (1905). — särsk.
a) (†) i p. pr. med gerundivisk bet.: som kan väntas, som man har anledning att vänta; stundom övergående i bet.: förestående, tillkommande; i sht i förb. vara (till) förväntande(s), vara att vänta. GR 13: 234 (1541). Dee fremmande soldater, som förventandes äre. RP 1: 147 (1629). Deels i thenna Werldenne, och deels vthi then förwäntande. Emporagrius MargJuel 47 (1651). Att en Dansk flotta .. vore .. till förväntandes. Fryxell Ber. 2: 232 (1826).
b) (†) i uttr. förvänta efter (jfr 1 c), om l. på (ngn l. ngt). Ther han doch om bättre Löhn hade förwäntat, för alt sitt stora bekymber om Rijket. Girs G1 206 (c. 1630). Tu fåfengt har förventat på min dyrckan. Arosell Vitt. 253 (1687). Altså förwenta nu the arme och blinde Judar fåfengt effter Messiam. Swedberg SabbRo 21 (1700, 1710).
3) (†) vänta, stå färdig l. tillreds (i en framtid). Dock gläd’s jag af den frögd, som jag förvänta vet, / När tiden runnit ne’r uti en Evighet. Frese AndelD 20 (1726).
II. (†) vänta, dröja.
1) vänta, dröja kvar (ngnstädes). I medler tijdh wij ther förwäntade, komma till osz fyra Catholiske Fäder. Kiöping Resa 24 (1667). MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 133.
2) vänta l. dröja (med ngt l. att göra ngt) l. uppskjuta (ngt); äv. med prep. med. Methodius förwänte (att hålla gudstjänst) alt in til Middaghen. Schroderus Os. 2: 526 (1635). Med Staquetets opsättiande måste förväntas till des Rundgatan af Landtmätaren varder uthstucken. VRP 11/7 1726.
1) (†) till I 1: väntan, avvaktan. 2RARP 5: 713 (1726). I förväntan på middagen. Topelius Vint. I. 2: 197 (1862, 1880).
2) till I 2: väntan, förhoppning (om) resp. farhågor (för att ngt skall ske); ofta med prep. på (förr äv. av); äv. konkretare: vad man väntar sig (skola ske). Mot förväntan blev resultatet klent. I spänd förväntan på vad som skulle komma. Tider, som äre fulle med förwäntan af stora förändringar. Block Progn. Dedik. 4 (1708). Den verksamhet och energie du .. visat har i sanning öfverträffat min förväntan. Tegnér (WB) 4: 403 (1824). Ett sorl af glad förväntan brusade (genom konsertsalen). Ödman UngdM 2: 200 (1878, 1881). Jag blef öfver all förväntan artigt och vänligt emottagen. De Geer Minn. 1: 144 (1892).
Ssg: förväntans-full. Madlena (stod) vid fönstret och såg förväntansfullt ut därigenom. SödermLänT 1894, nr 6, s. 4. Tjenstfolkets röda, förväntansfulla ansigten. Hallström GHist. 103 (1895). —
FÖRVÄNTNING, r. l. f. till I 2 = FÖRVÄNTAN 2. i sht i pl. Gäckade förväntningar. Schroderus Liv. 588 (1626). Han begaf sig .. till Petersburg, i förhoppning att vinna anställning i rysk tjenst, men fann sig sviken i sina förväntningar. Odhner G3 1: 426 (1885).
Ssg: förväntnings-full. Benedictsson Folkl. 180 (1887). Hvar och en af de närvarande vände sig förväntningsfullt mot talarestolen. NordT 1888, s. 356.
Spalt F 3571 band 9, 1928