Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GELNING je3lniŋ2, sbst.1, l. GELING je3liŋ2, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(gel- 1856 osv. gäl- 1836. -ning 1836 osv. -ing 1898 osv.)
Etymologi
[vbalsbst. till GELA; jfr nt. o. holl. gilling, t. gillung (se GILLNING, sbst.2)]
(i fackspr.) sned (icke trådrät) skärning av en segelduk; i sht sjöt. om rundning inåt l. utåt i kanten av ett segel. Platen Glascock 1: 296 (1836). Ekelöf Ordl. (1898). Smith (1899).

 

Spalt G 180 band 10, 1928

Webbansvarig