Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEN- je3n~ l. (numera bl. i -GÄRD, -STIG, -VÄG, ävensom i ssgr till 5 slutet) GIN- ji3n~, prefix.
Ordformer
(gen- (gien-), gin-, gän- (giän-), se under de särskilda ssgrna)
Etymologi
[fsv. gen- (gin-), motsv. d. gen-, mnt. jegen-, fht. gegin-, t. gegen-; jfr eng. gain-; eg. ssgsform till GEN, prep. o. adv.; med avs. på bet. jfr äv. mnt. wedder-, t. wi(e)der- samt lat. contra- o. re-]
1) för att beteckna ngn l. ngt ss. befinnande sig midt emot ngn annan resp. ngt annat föremål (av samma slag); t. ex. GEN-BO, -GÅRD, -HAMMARE, -PUNKT, -SIDA, -STÄLLIG; jfr GENVÅRTA.
2) för att beteckna ngt ss. varande ngn till mötes; i ssgn GEN-GÄRD.
3) för att beteckna ngt ss. rörande sig l. ledande i rak riktning mot ngn l. mot ngt visst mål; t. ex. GEN-DRAG 1, -LED, -SKJUTA, -STIG, -VÄDER, -VÄG. Anm. Ssgrna GEN-LED, -STIG, -VÄG anslutas av den nuvarande språkkänslan till GEN, adj., o. möjl. ha de (helt l. delvis) utgått därifrån, oaktat isl. i förekommande motsvarigheter till nämnda ssgr har gagn-, ss. motsvarighet till GEN, adj., däremot gegn.
4) för att beteckna att ngt utövar motstånd l. hindrar l. håller tillbaka l. bekämpar l. avvärjer l. skyddar o. d.; stundom med bibet. av 8; t. ex. GEN-HÅLL, -HÖFTA, -MÄLE, -SAGA, -STRETA, -STRIDIG 1, -STRÄVA, v., -STRÄVIG, -STÖRTIG, -SÄGA, -SÄGELSE, -SÄGEN, -VILLIG, -VÄRN, -VÖRDIG.
5) för att beteckna att ngt i ett l. annat avs. står i motsatsförh. till ngt annat (av samma slag); t. ex. GEN-SATS, -STRIDIG 2. — särsk. i vissa heraldiska benämningar angivande motsatt riktning l. läge i förh. till det enkla ordet; t. ex. GIN-BALK, -POST, -STAM, -STYCKA.
6) för att beteckna att ngt överensstämmer med l. motsvarar (sker för att åstadkomma motsvarighet till) ngt annat l. gives l. lämnas ss. utbyte l. ersättning för ngt; t. ex. GEN-BREV, -GÄLD, -GÄLDA, -LIK, adj., -LIKA, v., -PART, -SIDIG, -SKRIVELSE, -VIKT, -VILLKOR, -VÄRDE.
7) för att beteckna att ngn l. ngt rör sig (bringas att röra sig) l. riktar sig bakåt l. tillbaka l. återvänder (bringas att återvända) till en viss utgångspunkt l. ett tidigare tillstånd; t. ex. GEN-DRIVA, v., -FÄRD, -GÅNGARE, -KALLA, -KOMMA, v., -LÖSA. — särsk.
a) i fråga om tillbakakastande av ljud l. ljus; t. ex. GEN-GLANS, -KLANG, -LJUD, -LJUDA, -SKALL, -STRÅLA.
b) i fråga om tillslutande o. d.; t. ex. GEN-FALLA, -LAGD, p. adj., -VUXEN, p. adj.
8) för att beteckna att ngt (i sht handling l. känsla) uppfattas ss. svar l. reaktion på handling l. känsla o. d. av samma slag; t. ex. GEN-BUD, -FORDRAN, -FORDRING, -FRÅGA, sbst., -HÄLSNING, -KRAV, -KÄNSLA, -KÄRANDE, -KÄRLEK, -KÄROMÅL, -SKULD, -STÄMMA, v., -STÄMNING, -TALAN, -VÄRKA; stundom dels med bibet. av 4, t. ex. GEN-DOP, -DRAG 2, -HUGG, -KAST, -STÖT, dels med bibet. av 6, t. ex. GEN-GIFT, -GÅVA, -SKÄNK, -TJÄNST.
9) för att beteckna att ngt som tillhör ett tidigare skede alltjämt finnes kvar; i ssgn GEN-LEVA, sbst.
10) för att beteckna att en handling äger rum på nytt; t. ex. GEN-FÖDAS, -GIVA, v., -TAGA 2, 3.

 

Spalt G 198 band 10, 1928

Webbansvarig