Publicerad 1928 Lämna synpunkter GENOMVINDSVÄNDNING je3nomvinds~ vän2dniŋ l. ~vän2iŋ, r.; best. -en; pl. -ar. Etymologi [till uttr. vända genom vinden (se GENOM 1 e)] sjöt. vändning genom vinden, stagvändning. Frick o. Trolle 161 (1872). 2NF 33: 89 (1921). Spalt G 305 band 10, 1928 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se