| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GENTÖVER jentø4ver l. (bl. ss. prep. o. då vanl.) je4nt~ø1ver, stundom jen4t~ (äv. uttalat ss. två ord4 40), prep. o. adv.
I. prep.
1) i fråga om rumsförh.
a) (i skriftspr., numera föga br.) för att beteckna läge l. belägenhet: midt emot (på andra sidan); inför. Liberium .. ligger vthi Sicilien, gijnt öfwer Africam. Schroderus Liv. 360 (1626). Vi sågo prästgården gent öfver sjön. Geijer (1827) i MoB 7: 183. (Talaren) kände på sig, att han hellre skulle hava stått gentöver ett främmande auditorium än alla dessa gamla kritiska bekanta. Blomberg Överg. 142 (1915).
b) (numera knappast br.) i fråga om riktning: rakt l. tvärs över. Schroderus Liv. 392 (1626). At fara gent öfver Adriatiska hafvet. Dalin Hist. 1: 309 (1747). Gubben ströfvade gint öfver skogen. Ekström Vandr. 107 (1871). Topelius Sommarsjö 1: 85 (1897).
2) (†) för att beteckna motsättning l. motsatsförhållande: (e)mot. Gjörwells intyg (står) ensamt gentöfver andra samtidas, hvilka intyga motsatsen. Ljunggren Bellm. 62 (1867). Därs. 270.
3) (i skriftspr., föga br.) i förhållande till, när det gäller, visavi, gentemot (se d. o. 5). Ett lycksökeri gent öfver den blifvande regenten (Oscar I). ALGeijer (1844) i Solnedg. 1: 230. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 124 (1863). Våra ledande mäns optimism gentöver idéströmningarna i Ryssland. FinT 1923, 2: 177.
II. (numera knappast br.) adv.; motsv. I 1 a: midt emot (på andra sidan). Schroderus Os. III. 2: 72 (1635). Senatens medlemmar stodo gent öfver. Crusenstolpe Mor. 1: 14 (1840). Det gent öfver liggande Calabriens bergskust. Ljunggren Resa 155 (1871).
Spalt G 319 band 10, 1928