Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEOGRAF je1ogra4f, äv. je1å- l. je1ω- (se för övr. GEO-), m.||ig.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer ordet stundom med lat. böjning. Munthe FortifH 1: 223 (cit. fr. 1625). Faggot PVetA 1747, s. 16.
Ordformer
(förr skrivet -graph)
Etymologi
[jfr t. geograph, eng. geographer, fr. géographe, av mlat. geographus l. gr. γεωγράφος (jfr GEOGRAFI)]
person som idkar geografisk forskning l. är särskilt kunnig i geografi. Vår Lärda Geograph (Anders Bureus). Faggot PVetA 1747, s. 16. Den Arabiska geografen Abulfeda. Geijer II. 1: 47 (1825). Ymer 1909, s. 355. — jfr RIKS-, VÄXT-GEOGRAF m. fl.
Ssgr: GEOGRAF-KONGRESS. —
-MÖTE.

 

Spalt G 326 band 10, 1928

Webbansvarig