Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GERUSTAD, p. adj.
Etymologi
[liksom ä. d. gerustet av t. gerüstet, p. pf. till rüsten (se RUSTA)]
(†) rustad. SvTr. 4: 136 (1530). En gerustedt karl till häst. RA 1: 647 (1559). — jfr VÄL-GERUSTAD.

 

Spalt G 338 band 10, 1928

Webbansvarig