| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GIFT jif4t, sbst.1, r. l. f. (f. GR 4: 82 (1527), LPetri KO 61 b (1571); m. Botin SvSpr. 62 (1777), Heinrich (1814)) ((†) n. Schultze Ordb. 1507 (c. 1755)); best. -en; pl. -er32.
vbalsbst. till GIVA, v.
1) (numera bl. i ssgr; se dock slutet) abstr.: givande, förläning. (Regenterna pläga) medh godz och gårdars gifft, til theras Adelighe anseendes prydlighe vppehälle, belööne (välförtjänta män). Girs Edelh. A 4 b (1627). jfr ALLMOSE-, BOSKAPS-, FODER-, FRIHETS-, IN-, TIONDE-GIFT. — särsk. (ännu br. i fråga om medeltida förh.) om handlingen att giva kvinna till äkta. Schlyter JurAfh. 1: 157 (1836).
2) (numera bl. i ssgr; se dock slutet) konkret: ngt som gives, gåva. For(nämn)da vara gifft och skenck. GR 4: 82 (1527). Gifft och gåfwor förföra Domaren. Fosz 173 (1621). Botin SvSpr. 62 (1777). jfr ALLMOSE-, ARVS-, HEM-, IN-, MED-, SJÄLA-, ÅRS-GIFT. — särsk. (ännu br. i fråga om ä. förh.) om handpänning vid köp o. d. l. om städja för arrenderad jord. Nehrman Gift. 2 (1747). Möller (1790). Möller Jordbr. 206 (1881; i fråga om medeltida förh.).
B: GIFTAR-KVÄLL. [fsv. giptar qvälder] i fråga om medeltida förh.: aftonen för den ceremoni varigm bruden av giftomannen högtidligt överlämnas åt brudgummen; jfr GIFTO-KVÄLL (se under GIFTE). Strinnholm Hist. 2: 535 (1836). Nordström Samh. 2: 55 (1840). —
-ÖL. [fsv. giptar öl] i fråga om medeltida förh.: gästabud vid vilket bruden av giftomannen gm en särskild ceremoni överlämnades åt brudgummen. Nordström Samh. 2: 258 (1840).
C: GIFTER-MÅL, se d. o.
D (†): GIFTS-HERA, f.; best. -an. [senare ssgsleden är sv. dial. hera, hira, svindel, förvirring; se Rietz 257] giftassjuka. Törnewall B 4 a (1694).
Spalt G 372 band 10, 1928