Publicerad 1928 Lämna synpunkter GITA ji3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. Etymologi [av holl. gieten, motsv. t. giessen (se GJUTA)] (numera mindre br.) sjöt. slunga upp vatten på en fartygssida för att rengöra den (l. på ett segel för att styva det). Dalman (1765). Smith 44 (1899). Ssg: GIT-BÅT. (förr) mindre båt som användes vid rengöring utombords. Konow (1887). Wrangel SvFlBok 215 (1898). Avledn.: GITARE, r. l. m. [jfr nt. geeter, holl. gieter] (†) sjöt. = GITA, sbst. Rothof 585 (1762). Deleen 597 (1829). Spalt G 438 band 10, 1928 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se