| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GLAM glam4, n.; best. glammet.
glammande; stoj, stim; muntert o. högljudt samtal, uppsluppet skämt; förr äv. utan bet. av högljuddhet: förtroligt samtal, samspråk, småprat. Muntert glam. JTBureus (1628) i 2Saml. 4: 111. Wi hafwe aldrig kunnat få roo hela thenna natten öfwer, för rop och glamm. Peringskiöld Hkr. 2: 135 (1697). Vi kunna förlänga i frihet / Sommarns natt med förtroligt glam till dagningens timme. Adlerbeth HorSat. 106 (1814). (Linberedningen i byalaget) var ett hårt och besvärligt arbete .., men det gick under glam och nöje. Nilsson FestdVard. 63 (1925). — jfr AFTON-, BORDS-, BRÖLLOPS-, DRYCKES-, KVINNO-, KYRKO-, ÖL-GLAM m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. hava l. hålla glam o. d., glamma. Hafven ett gladt glam, samt varen ärlige och kloke, så fåen i sådanne vänner. HSH 1: 39 (c. 1750; efter ä. källa). Kolmodin QvSp. 2: 344 (1750). Trollen de höllo i bergen sitt glam. Nyberg 2: 143 (1832).
b) (†) i uttr. godt glam, godt ”snack”, godt skämt; äv. i uttr. göra godt glam av ngt, skämta om ngt. De kalla henne Axels fästemö skön, / Och göra deraf godt glam. SvFolkv. 1: 152. Ty wil jagh tinga migh en wälbeseglad Jackt / Och gifwa Skepparen godt glam för kåst och frackt. Spegel ÖPar. 33 (1705). Underhålla godt glam. Dalin Arg. 2: 119 (1734, 1754). Envallsson Bob. 17 (1788).
c) (†) övergående i bet.: ovederhäftigt prat; särsk. i uttr. vara i glam, vara föremål för ”prat”. Ty hwad som Kättare plä wakne härom drömma, / At Gud bemelte Haaf Wil til een Syndflod gömma / Är dåra-speel och Glam. Spegel GW 58 (1685). Thet (dvs. att jag bad pigan flytta från orten) skiedde af orsak, iag eij wille wara i glam för henne, efter iag hörde talas i Bygden som woro wij förlofwade. VDAkt. 1720, nr 111. När dåren, med et fräkt högmodigt glam, / Sit dumma hierne-kram framförde. Nordenflycht QT 1745, s. 22.
Spalt G 506 band 10, 1929