| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GLÄDJELIG glä3djelig2 l. GLÄDELIG glä3–delig2, adj.
(numera bl. ngn gg arkaiserande) glädjande, glädjebringande; i sht om tilldragelse, förhållande, underrättelse o. d. Är det migh glädieliigt / at iagh skal winna thet wiff. PolitVis. 43 (c. 1600). Att hon .. finge underrätta Konungen om denna glädeliga nyheten. Lovén Folkl. 50 (1847). Jag vet fullväl hvad jag gör. — Det är glädeligt att höra. Elkan Hall 293 (1899). Östergren (1925; angivet ss. ”skr., mindre vanl.”). — (†) Ljuset glädligit är. Nicander Minn. 25 (1769).
Spalt G 612 band 10, 1929