| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GNIST gnis4t, adv.
(i vissa trakter, starkt vard.) ss. förstärkningsord, uttryckande synnerligen hög grad av ngt; särsk. i förb. gnist befängd l. rasande, alldeles befängd l. rasande; jfr GNISTRA, v.1 4, o. BLIXT 4. Det vore väl gnist ända elfvalödigt .. om jag inte skulle få slut på det här. Fröding Brev 22 (1881). Linder Regl. 178 (1886).
Spalt G 656 band 10, 1929