Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRAMANER grama4ner, sbst. pl.; förr äv. GRAMAN, r. l. m. (m. Nordforss (1805), Meurman (1846)); förr äv. AGRAMAN, r. l. m.; pl. -er.
Ordformer
(graman 1771 (: Silfver-Graman)1846. -er, pl. 1838 osv. agramaner, pl. 1683. agreman 1684. ergreman 1683)
Etymologi
[efter fr. agréments, prydnader m. m. (se AGREMANG)]
till garnering å kvinnodräkt avsedda (kant)-band, bårder, spetsar o. d. (av gulddragar- l. snörmakeriarbete). 2 al(na)r Agramaner på armarna. BoupptSthm 20/2 1683, s. 114 a, Bil. Gulddragararbeten: .. (bl. a.) galoner, gramaner, snören. SFS 1906, nr 38, s. 15. — jfr GULD-, PÄRL-, SILKE-, YLLE-GRAMAN(ER) m. fl.

 

Spalt G 799 band 10, 1929

Webbansvarig