| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GRENS, adv.
(†) gränsle. Apinian .. satte sigh greens öffuer Trädh (dvs. trädet), togh yxan, och begynte klyffua. Balck Es. 82 (1603). MNorberg (1779) hos Björnståhl Resa 5: 222. Möller (1790, 1807; under grensle). — särsk. i den adverbiella förb. grens över, gränsle. Barckhusen Cotossichin 38 (1669). Åtskilliga qvinfolk mötte oss på vägen (från Nås), alla redo som ryttare grens öfver, merändels utan sadel. Linné Ungd. 2: 349 (1734).
Spalt G 892 band 10, 1929