Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRIS l. GRES, adj.
Ordformer
(grees Verelius; gres Wahlström, VetAH (: grest, n.))
Etymologi
[sv. dial. gris; jfr nor. dial. gris; möjl. av samma rot som GRINA. Ordet torde dock snarast vara en dubblett till GLES med växling av (kakuminalt) l o. r]
(†) gles, porös, otät; diskret. Verelius 208 (1681). (Somligt timmer) Drager .. vätska till sig .. intet olikt en gres svamp. Wahlström Alm. 1745, s. 36. Han ansåg vatnet som et grest flytande ämne. VetAH 1747, s. 242.

 

Spalt G 946 band 10, 1929

Webbansvarig