Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GROVLEK grω3v~le2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[avledn. till GROV 1]
storlek i tvärgenomskärning; tjocklek. VDAkt. 1790, nr 524. Innan rundtimret kanthugges, sorteras det efter grofleken. Rothstein Byggn. 35 (1856). Alla skelettbenen (hos urmänniskan) utmärka sig för påfallande groflek och delvis mycket starka muskelfästen. 2NF 19: 263 (1913).
Ssgr (i sht skogsv.): GROVLEKS-KLASS. om var särskild av de klasser i vilka träd kunna uppdelas efter stammarnas grovlek. Kinman Guttenberg 36 (1890). Geete o. Grinndal 72 (1923). —
-TILLVÄXT~02, äv. ~20, r. tillväxt i grovlek. Kinman Guttenberg 83 (1890). Geete o. Grinndal 73 (1923).

 

Spalt G 988 band 10, 1929

Webbansvarig