Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRUVANS, adv.
Etymologi
[till GRUVA, v.; jfr GRUVLIG 2 o., med avs. på bildningssättet, HJÄRTANS, VÄLDANS o. d.]
(†) synnerligen, ”gruvligt”. Wallius Likpr. 76 (1628). Then Rättferdige står sigh gruffwans väl på Domedaghen. Därs. 106.

 

Spalt G 1080 band 10, 1929

Webbansvarig