Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÖDA, v. -er, -dde.
Ordformer
(gräda (i bet. 2 b) 1685—1712. gröd(h)a 1541—1769, 1808 (: grödelig))
Etymologi
[fsv. grödha, läka, motsv. d. grøde, frodas, isl. grǿða, bringa ngt att växa, läka, nor. dial. grøda, bringa ngt att växa, läka; av ett nord. grōðian, avledn. till stammen i GRODD. Skrivningen gräda beror på direkt efterbildning av den på motsv. senare (nyisl.) uttal beroende, isl. stavningen. — Jfr GRÖDA, sbst.]
(†)
1) intr. o. i pass. med intr. bet., om växt: gro, växa, grönska, frodas, förkovras; äv. bildl. (Gräshopporna) skola vpäta all idhor grödhande trää på markenne. 2Mos. 10: 5 (Bib. 1541). Lärdomen är ett Fröö; där af Wijsdom gröder i hiertat. Stiernhielm Herc. 419 (1658, 1668). När thet (dvs. fröet) warder sådt, tå kan thet gro och grödas. Spegel GW 256 (1705). (Sv.) Grödande, .. Grönskande, (lat.) Virens, viridans. Schultze Ordb. 1631 (c. 1755). — särsk. i överförd anv., i p. pr., om åker: som står med gröda. Grödande åkrar. Fischerström Tal 85 (1769).
2) tr.
a) giva fruktsamhet åt, befrukta. Och si han (dvs. Moses) säger thet at Fisk och Fogel föddes / Af Watnetz kalla Qweed, som af Gudz Ande gröddes. Spegel GW 187 (1685).
b) [efter isl.] läka, bota. Spegel GW 278 (1685). Dens. (1712).
Avledn. (†): GRÖDELIG, adj. om väderlek: varunder växtligheten frodas; jfr GRÖDA, v. 1. Under en grödelig höst-väderlek växer (gräset) mycket. EconA 1808, juli s. 84. —
GRÖDNE, m., anträffat bl. i oblik kasus grödna. till 1: frodighet, grönska. Marken står i flor, och fullan grödna. Stiernhielm Parn. 1: 10 (1651, 1668).

 

Spalt G 1203 band 10, 1929

Webbansvarig