Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÖNSAK grø3n~sa2k, r. l. f.; best. -en; pl. -er. (sg. 1879—1926. pl. 1765 osv.)
Etymologi
nästan bl. i pl.; benämning på (urspr. o. vanl. gröna samt i färskt tillstånd) till mat använda (delar av) odlade (förr äv. vissa vilda) växter, ss. sallat, spenat, ärter, bönor, gurka, kål samt vissa rotfrukter (ss. morötter, palsternackor m. m., men icke potatis); jfr LEGYMER. Färska, konserverade grönsaker. Lammstek med grönsaker. God Sparris räknas .. bland de rara och dyrbara Grön-saker. VetAH 1765, s. 214. Vilda Grönsaker. Retzius FlVirg. 155 (1809). Vid enklare middagar serveras ej alltid grönsakerna som särskild rätt. Hagdahl Kok. 691 (1879). — jfr KRYDD-GRÖNSAKER.
Ssgr: GRÖNSAKS-AFFÄR. —
-HANDLARE. Backman Dickens Pickw. 2: 73 (1871). —
-HANDLERSKA. —
-MÅNGLARE. (numera föga br.) grönsakshandlare. LdVBl. 1885, nr 130, s. 3. Cannelin (1921). —
-MÅNGLERSKA. (numera föga br.) grönsakshandlerska. Hagdahl Kok. 714 (1879). Auerbach (1909). —
-ODLING. —
-TORG. torg på vilket grönsaker saluhållas; jfr GRÖN-TORG. WoH (1904).

 

Spalt G 1222 band 10, 1929

Webbansvarig