Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GUAJACK gɯ1ajak4 l. gu1-, r. (l. m.); best. -en.
Ordformer
(vanl. skrivet -jak, förr äv. -jac)
Etymologi
[jfr t. guajak, eng. guaiac, sp. guayaco; ytterst från tainospråket på Västindiska öarna (Haiti)]
(i fackspr., i sht farm.)
1) guajackträ. Lindestolpe Frans. 67 (1713). Rothstein Byggn. 25 (1875).
2) guajackharts. Cleve KemHlex. (1883).
Ssgr (i fackspr., i sht farm.): (2) GUAJACK-DROPPAR, pl. Lindgren Läkem. (1891). Guajakdroppar med ammoniak .. (beredas av) ammoniak, guajakharts, sprit. SFS 1922, s. 504. —
(1) -HARTS. harts av guajackträdet. Berzelius Kemi 4: 469 (1827). —
(1) -TRÄ. ved av guajackträdet, pockenholts, fransosenträ. Åstrand (1855). Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
(1) -TRÄD.
1) bot. o. farm. träd av det till familjen Zygophyllaceæ hörande, i mellersta Amerika växande släktet Guajacum Lin., i sht arten Guajacum officinale Lin., pockenholts. Berzelius Kemi 5: 791 (1828).
2) (†) guajackträ. Almström Handelsv. 202 (1845). —
(jfr 1) -VED. jfr -TRÄ. NF (1882). SFS 1922, s. 502.

 

Spalt G 1233 band 10, 1929

Webbansvarig