GUGGLA, v.
Etymologi
[sv. dial. gyggla, gygglä, guggel, gogla; jfr nor. dial. gugla, stamma, eng. guggle, klucka; ljudhärmande ord; jfr GURGLA; jfr, med annan uppfattning, Noreen SvEtym. 34]
(†) klucka. Guggla, al(ias) klunka. Angl. to guggle (as an empty bottle). Spegel (1712).
Spalt G 1296 band 10, 1929
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se