Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GYMNAST jymnas4t, i bet. 1 m., i bet. 2 m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. gymnast, fr. gymnaste, av gr. γυμναστής, lärare i kroppsliga idrotter, till γυμνάζειν (se GYMNASTIK)]
1) under antiken, i sht i Grekland: lärare i kroppslig idrott vid ett gymnasium (se d. o. 1). Norrmann Eschenburg 2: 141 (1818).
2) person som ägnar sig åt gymnastik l. är skicklig i gymnastik; äv. om person som meddelar sjukgymnastik l. massage, sjukgymnast. En skicklig, utmärkt gymnast. Kvinnliga gymnaster. PHLing (1839) i GymnCentrInstH 67. Wide MedGymn. 3 (1895). Som vanligt briljerade dessa gymnaster i hoppen, som gingo med fart och elegans. Östgöten 1922, nr 111, s. 4. — jfr RÄCK-, SJUK-GYMNAST m. fl.
Ssg (till 2): GYMNAST-UTBILDNING~020.
Avledn. (till 2): GYMNASTIKER, m. [jfr d. gymnastiker] (†) gymnast (se d. o. 2). Sturzen-Becker 1: 45 (1861). Quennerstedt Smål. 50 (i handl. fr. 1888).

 

Spalt G 1405 band 10, 1929

Webbansvarig