Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GYRO- gy1rω- l. gyr1-, l. -ro- l. -rå-, l. jy1– l. jyr1-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. gyro-, av gr. γυρο-, av γῦρος, krets (varav lat. gyrus, äv. i sv. medicinskt språk använd beteckning för: hjärnvindel); jfr GIRO]
i ssgr.
Ssgr (fys. o. tekn. Anm. Jfr GYRO ssgr): GYRO-METER—40. apparat för mätande av roterande kroppars rotationshastighet. Ekbohrn (1904). —
-SKOP—4. [ytterst av fr. gyroscope, bildat 1852 av L. Foucault, som konstruerade det första gyroskopet för att åskådliggöra jordens rotation kring sin axel; jfr ELEKTROSKOP] apparat vars huvuddel utgöres av en tung, rund metallskiva som kan sättas i snabb rotation kring en mot skivan vinkelrät axel. Lindhagen Astr. 607 (1861). Det s. k. gyroskopet, ”torpedens rorgängare”. Hägg Flottan 40 (1904). jfr KANON-GYROSKOP. —
-SKOP-KOMPASS—3~02. av tysken Anschütz-Kæmpfe 1908 konstruerad kompass som grundar sig på principerna för gyroskopet. 2NF 14: 695 (1910). Gyroskopkompassen .. består af ett tungt, roterande hjul, som på grund af mekaniska lagar inställer sin axel i nordriktningen. Därs. 36: 1123 (1924). —
-TROP—4. (Anm. Ordet förekommer ss. franskt citatord gyrotrope hos Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 42) strömvändare som användes vid elektriska mätningar. NF (1882; med hänv. till strömvändare). 2NF 14: 685 (1910).

 

Spalt G 1413 band 10, 1929

Webbansvarig