Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAGEL ha4gel, sbst.1, r. l. m.
Ordformer
(hagel c. 1535—1908. haghal(l) 1602—1832. Anm. Ordet förekommer numera nästan bl. ss. isl. citatord med formen hagal(l))
Etymologi
[isl. hagall, feng. hæȝ(e)l; jfr got. haal (av ett haȝl), namn på gotiska bokstaven h (i Cod. Salisb. nr 795 (c. 800)); urspr. samma ord som HAGEL, sbst.2]
(knappast br.) språkv. namn på h-runan. OPetri 4: 555 (c. 1535). JBureus (1602) i 3SAH 23: 288 (se under HAGLIG 1). Almqvist SvSpr. 127 (1840). HOHildebrand i 3SAH 23: 370 (1908).

 

Spalt H 35 band 11, 1930

Webbansvarig