Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HAKE ha3ke2, sbst.3, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er OxBr. 5: 267 (1624), Stiernman Com. 5: 249 (1691)).
1) (i fråga om ä. förh. i östersjöprovinserna) visst ytmått (av växlande storlek) för jord; gård av storlek angiven med nämnda mått; jfr PLOGLAND. Kortt Förslagh opå the hakar som besitne och obesitne äre vdi Lifflanndh och Rydzlanndh, vtdragne vtaff thesze effter:ne års Rechenskaper. HFinlKamF 1: 118 (1588). Gustaf II Adolf 280 (1626). Taltes om rustjensten i Lijflandh, att för 20 eller 24 haker, besatte eller obesatte, hålles een häst, effter som the ähre store till. RP 7: 253 (1638). En hake förklarades af konungen (K. XI på sammanträde d. 9/11 1687) .. icke få beräknas större, än att den rentade 60 rdr. Carlson Hist. 5: 166 (1879). 2NF (1909). — jfr ÖDES-HAKE. — särsk. ss. måttsbestämning till sbst. Spegel Dagb. 108 (1680). Anbelangande Commissionens berättelse, att de allenast 50 Riksdaler hafwa bestått för hwarje femton haker land. Stiernman Com. 5: 249 (1691).
2) (†) på hake (i bet. 1) bosatt bonde, hakebonde; äv. ss. beteckning för livegen. Konung Christiern .. wille platt göra the Suenska til egna trälar, Estar och Hakar. OPetri Kr. 333 (c. 1540). Stiernman Com. 5: 249 (1691).
-LAND. (hak- 1884. hake- 1614—1909) hake (se HAKE, sbst.3 1). SUFinlH 4: 317 (1614). The sex 1/2 hakelandh, Lackna benämbdh vidh Narffven, skole oplåtas Öffversten Rhenholdt Wrangell till kjöps för 1000 Rdr. RP 5: 48 (1635). En ryttare i Estland erhöll 2 hakeland i jord … Hvarje halft hakeland utgjorde 15 tunneland. BL 4: 93 (1838). 2NF (1909). —
-TAL. ss. bestämningsgrund för utgörande av rusttjänst m. m. Stiernman Com. 5: 247 (1691). En kommission, som skulle revidera och jemna haketalet i Lifland. Carlson Hist. 5: 166 (1879).
Spalt H 66 band 11, 1930