Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HAPLO- hap1lo- l. -lå- l. -lω-.
(i fackspr.) som sker l. förekommer l. innehåller ngt o. d. bl. en gång; ss. första led i ssgr.
-LOGI. [jfr -LOGI, ävensom t. haplologie, eng. haplology] språkv. språklig företeelse bestående däri att av två omedelbart på varandra följande l. i nära grannskap av varandra uppträdande, identiska språkljud, stavelser l. ord bl. det (den) ena uttalas; urspr. bl. om dissimilatoriskt stavelsebortfall. Till haplologier räknar jag .. icke blott sådana fall som tragiko- (ko)misk, diet(et)isk .. o. d., utan äfven sådana som fo(r)dra, Malko(l)m. Noreen VS 3: 31 (1905).
Spalt H 436 band 11, 1930