Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEJDA häj3da2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(he(i)jd- 1760 osv. häid- 1730—1760)
Etymologi
[sv. dial. (södra Sv.) hejda; efter mnt. hegede, inhägnat område (i sht äng); till mnt. hegen (heien), kringgärda, inhägna (jfr HAGE)]
(starkt bygdemålsfärgat, i södra Sv.) inhägnad l. på annat sätt avgränsad åker l. betesmark. SyneprotAlmundsryd 1730. En till hemmanet Bielkhult intagen häida eller lycka. ÅgerupArk. Brev 1760. SDS 1911, nr 183, s. 4. Kristoffersson Färs 66 (1924).

 

Spalt H 633 band 11, 1930

Webbansvarig