Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEM ssgr (forts.):
(I 2 d) HEM-SLÖJDAD, p. adj. som utgör hemslöjdsarbete. PT 1905, nr 35 A, s. 3. De hemslöjdade möblerna, målade i glada färger. TurÅ 1909, s. 155. —
(I 2 d) -SLÖJDARE, m.||ig. person som utövar hemslöjd. Slöjdaren 1883, nr 11, s. 1. DN(A) 1929, nr 235, s. 24. —
(I 2 d) -SMIDD, p. adj. De grova hemsmidda gångjärnen. SvD(A) 1921, nr 190, s. 3. —
(I 2 d) -SMIDE. särsk. konkret. Gammalt hederligt hemsmide. Östergren (1927). —
(I 2, 4) -SOCKEN. socken där ngn har sitt hem l. där ngn växt upp; socken som utgör ngns hembygd. Topelius Fält. 2: 48 (1856). Fatab. 1925, s. 66. —
(I 2) -SPARBÖSSA~020. med lås försedd sparbössa som av bank, vilken gm att behålla nyckeln ensam kan öppna densamma, utlånas för att av låntagaren fyllas i hemmet. 2NF 26: 566 (1917). SDS 1928, nr 51, s. 1. —
(II 3 b β) -SPEL. spelt. handlingen att vid brädspel spela hem (brickorna). Wilson Spelb. 275 (1888). 2NF 4: 409 (1905). —
(I 2 d) -SPUNNEN, p. adj. Hemspunnet garn. Schultze Ordb. 4789 (c. 1755). Nordström Amer. 32 (1923). —
(I 2, 4) -STAD. stad där ngn har sitt hem l. där ngn växt upp; stad som utgör ngns hemort. Tranér Corinna 12 (1827). NoK 59: 99 (1926). —
(I 2, 4) -STADD, p. adj. (†) hemmavarande; hemmastadd. Murenius AV 283 (1654). Sparre Stand. 455 (1847). —
(I 4) -STAT.
1) (†) hemlandets ekonomiska ställning; hemlandets riksstat l. utgifts- o. inkomststat; sammanfattningen av de medel som äro avsedda för hemlandets behov. Om guarnisonerna där uthe uppehållas aff hemstaten, så att Baneren icke behöffver them sustinera. RP 7: 214 (1638). RARP 4: 255 (1649). Därs. 9: 97 (1664).
2) stat som utgör en persons l. ett fartygs osv. hemland. Ask MaritH 8 (1903). SvD(B) 1930, nr 252, s. 6. —
(I 2 d) -STICKAD, p. adj. Hemstickade strumpor, vantar. BoupptRasbo 1759. 2NF 27: 375 (1918). —
(II 2 a) -STÄDJA, v. (†) tillåta (ngn) att begiva sig hem (till sitt land). G1R 1: 138 (1523).

 

Spalt H 782 band 11, 1930

Webbansvarig