| Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HEM ssgr (forts.):
(II 1 a, 2 a) -VÄG. [fsv. hemvägher] väg (färd) hemåt, hemresa. Vara på hemväg. Han skulle giffua hono[m] ena t[ønno] øll och th[e]r til kost påå hemwegh[e]n. OPetri Tb. 296 (1529; uppl. 1929). Apg. 8: 28 (Bib. 1917).
Ssg: hemvägs-ersättning. (i fackspr.) åt lots utgående ersättning för (inställelse o.) hemresa vid lotsning. SFS 1896, nr 88, s. 2. Därs. 1921, s. 1277. —
(II 1 a, 2 a) -VÄNDA. återvända hem; i sht i p. pr. o. p. pf. samt ss. vbalsbst. Adlerbeth Æn. 310 (1804). Lagerlöf Top. 19 (1920). —
(II 1 a, 2 a) -VÄNTA. vänta (ngn l. ngt) hem; i sht i pass. BtFinlH 3: 126 (1541). Östergren (1927). —
(I 2) -VÄRME, äv. -VÄRMA, sbst. värme som råder i ett hem; nästan bl. (i vitter stil) bildl.: atmosfär av trevnad l. harmoni i ett hem; jfr HEM-VARM 1. J der hemma (haven) .. vid den flammande spiselhärden inne njutit af en efter behag tempererad hemvärma. Andersson Verldsoms. 3: 73 (1854). Den ljusa hemvärme, som flutit omkring henne därinne, kändes som ett milt solsken. Oterdahl Skram 165 (1919). —
(I 2 d) -VÄV. (†) hemvävt tyg. 4. st. korta handkleden af heemwäff. BoupptSthm 28/3 1673. Branting TextilSkrud 75 (cit. fr. 1693). —
(I 2 d) -VÄVD, förr äv. -VÄVEN, p. adj. motsatt: fabriksvävd; jfr HEMMA-VÄVD. Hemwäffuin lakan. GripshR 1547—48. 2NF 25: 1497 (1917). —
(I 2 d, 4) -VÄXT, äv. -VUXEN, p. adj. (numera bl. tillf.) om växt l. frukt l. säd o. d.: som drivits upp hemma (i den egna gården l. det egna landet). Schroderus Comenius 135 (1639). Lagerlöf Mårb. 138 (1922). —
(I 2, 4) -ÅT, adv. mot l. till hemmet l. hembygden l. hemlandet. Wij wilie icke wenda heem ått, in til tess Israels barn intagha hwar sitt arff. 4Mos. 32: 18 (Bib. 1541). Månsson Rättf. 1: 171 (1916).
Ssgr: hemåt-dragande, p. adj.,
-vändande, p. adj., m. fl. —
(I 2) -ÄGA, r. l. f. landt. motsatt: utäga. NorrlS 1: 117 (1802). Du får ta nödigt virke från hemägorna. Mörne Strandb. 1: 77 (1915). —
(I 2, 4) -Ö. ö där ngn har sitt hem; ö som utgör ngns hembygd. Palmblad i Phosph. 1810, s. 301. Fredrik Nordin, som föddes .. på Gotland, hade redan som skolpojke .. fattat ett livligt intresse för sin minnesrika hemös fornlämningar. Rig 1921, s. 81. —
(I 2, 4) -ÖVER, adv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hemåt. Lagerlöf Drottn. 158 (1899). (Han) gick hemöver med ett par spånor dinglande i rockkanten. Sjödin StHjärt. 18 (1911).
Spalt H 795 band 11, 1930