[sv. dial. hena, henna, hänna, ung get l. ung tacka, i sht sådan som ännu icke haft ungar; nära besläktat med nor. dial. hadna, isl. haðna, ung get; äv. besläktat med mht. hatele, hatel, get, sydt. dial. hattle(n), hätteli o. d., get, honlamm, samt medeliriska cadla, get, o. lat. catulus, unge]
(†)
1) ung get (som blott en gång fått killingar). Verelius 102(1681). Heinrich(1814).
