Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HENNA hän4a l. hen4a, l. 32, sbst.2, r. (l. f.); best. -an.
Ordformer
(henna 1795 osv. hina 1910)
Etymologi
[jfr t. henne, eng. henna, hinna, fr. henné; ytterst av arab. ḥennā’, äv. ingående i ALKANNA]
(i sht i fackspr.) rödt l. gult färgämne (kosmetiskt medel) som beredes av hennaväxternas knoppar o. blad; alkanna (se d. o. 1). Ödmann Bruce 152 (1795). Jönsson Gagnv. 367 (1910). Karlfeldt Hösth. 112 (1927).
Ssgr (i sht i fackspr.): HENNA-BLAD. Arnell Moore 1: 31 (1829). —
-VÄXT. bot. benämning på de till familjen Lythraceæ hörande buskarna Lawsonia inermis Lin. o. Lawsonia alba Lam. Jönsson Gagnv. 367 (1910).

 

Spalt H 797 band 11, 1930

Webbansvarig