Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HENRIK hen4rik l. hän4-, förr äv. HINRIK o. (i ssgn HENRIKUS-NOBEL) HENRIKUS, om person m., om växt r. l. m.
Ordformer
(hendrich, -rick c. 1645—1654 (: Goodhendrich). henrik, -ric(k) 1628 osv. henricus-, -kus- 1554—1567. hindrich, -rick 1638—1694. hinric(h) 1577—1644)
mansnamn. — särsk. i vissa växtnamn.
a) i uttr. god(e) Henrik, se GOD 16 g, o. ssgn GOD-HENRIK.
b) i uttr. stolt(er) Henrik, se STOLT.
Ssgr: A (†): HENRIK-MOLLA, se B.
B: HENRIKS-MOLLA. (henrik- 1870. henriks- 1858—1868) [jfr -MÄLL] (knappast br.) bot. = -MÄLL. Nyman HbBot. 338 (1858). Andersson AfbildnVäxt. 2: 63 (1870). —
-MÄLL. [bildat i anslutning till benämningarna god o. stolt Henrik] (föga br.) bot. örten Chenopodium bonus Henricus Lin., lungrot; förr äv. i uttr. stolt henriksmäll. Liljeblad Fl. 109 (1798). Lyttkens Växtn. 1106 (1911). jfr STOLTHENRIKSMÄLL. —
-MÄSSA, se HINDERSMÄSSA. —
-NOBEL, m. (henrikus- 1554—1567. hinriks- 1577—1644) (förr) engelskt guldmynt präglat trol. under Henrik VIII (konung 1509—1547). G1R 24: 248 (1554). Stiernhielm Arch. P 2 b (1644).
C (†): HENRIKUS-NOBEL, se B.

 

Spalt H 797 band 11, 1930

Webbansvarig