hesselhuvud

Publicerad 1931

HESSELHUVUD, n.; best. -et; pl. =.

Ordformer

(hess- 1807. häss- 1852—1894)

Etymologi

[sidoform (med oursprungligt h) till ES(S)ELHUVUD]

(†) sjöt. es(s)elhuvud. Weste (1807; med hänv. till esselhufvud). Hygiea 1852, s. 703. Cnattingius Skogslex. 66 (1875, 1894).

Spalt H 852 band 11, 1931

Webbansvarig