Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HETVÄGG he3t~väg2, r. l. m. (f. Lind (1749), Björkman (1889)) ((†) n. Oxenstierna Kad. 82 (1843; i bet. 2)); best. -en.
Ordformer
(het- 1689 osv. hett- 1755)
Etymologi
[av nt. hetweggen, pl., varma (urspr. kilformiga l. med killiknande uddar försedda) vetebullar l. semlor (som ätas under fastlagen), av het (se HET) o. mnt. wegge, wigge (jfr VIGG, kil); jfr d. hedevig, nor. heitevegg]
(numera föga br.)
1) maträtt bestående av (fyllda) vetebullar med varm mjölk, som brukar ätas på fettisdagen l. vissa dagar (i sht måndagar l. tisdagar) i fastan, fettisdagsbullar, fettisdagssemlor, fastlagsbullar; jfr FET-VÄGG. Broocman Hush. 6: 66 (1736). Hans Majsts (dvs. Adolf Fredriks) dödsfall har skedt af indigestion af hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, Caviar, böckling ock Champagnevin. JGOxenstierna Dagb. 161 (1771). Hagdahl Kok. 195 (1879). Vasenius Top. 1: 448 (1912).
2) [bet.-övergången har sannol. ägt rum i uttr. basa hetvägg] risande med fastlagsris. Fettisdagen med sitt på intet vis lindriga hetvägg var passerad. Oxenstierna Kad. 82 (1843). Det blir strax en annan dans / med ”hetvägg” på dess (dvs. flickans) lilla svans. Larsson De mina 33 (1895). — särsk. i uttr. basa hetvägg, se BASA 4 d.
Ssgr (till 1, i mellersta Sv.): HETVÄGGS-BULLE. fettisdagsbulle, fettisdagssemla, fastlagsbulle. Wingård Minn. 4: 93 (1847). —
-SEMLA. = -BULLE. Crusenstolpe CJ 1: 367 (1845).

 

Spalt H 880 band 11, 1931

Webbansvarig