Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIHHULIT hi1hɯli4t l. -hu-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. skrivet hihu-)
Etymologi
[jfr HIHHULISM]
benämning på medlem av en finsk, under inflytande av læstadianismen uppkommen, mot statskyrkan fientlig, religiös sekt. TTeolKyrka 1878, s. 333. Hihuliter. Ahrenberg (1889; boktitel).
Avledn.: HIHHULITISK, adj. FoU 15: 48 (1902).

 

Spalt H 889 band 11, 1931

Webbansvarig