Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIMMERDAGAR him3er~da2gar, sbst. pl.
Ordformer
(himber- 1553—1638. himbre- 1581. himmer- 1662—1921. hymber- 1566—1702. I anslutning till isl. förekommer stundom i ä. tid formen imbru- (imber-), t. ex. hos Spegel (1712), Möller (1790) o. Lindfors (1815))
Etymologi
[fsv. himberdacha (i bet. 1); jfr isl. imbrudagar (i bet. 1), ävensom nor. imbredagar, dagarna före jul, av feng. ymbren-daȝas, eng. emberdays (i bet. 1), av ovisst urspr.; jfr dock TEMPER-DAG]
1) (förr) om de fyra onsdagar (urspr. jämte nästföljande fredag o. lördag) en i varje kvartal (i mars, juni, september o. december), som voro påbjudna ss. särskilda fastedagar; jfr TEMPER-DAG. The IIII Himberdaghar. Böneb. 1553, s. C 1 a. Michelsmässe Himbredagar. Brahe Oec. 111 (1581); jfr 2. Raimundius HistLiturg. 127 (1638).
2) (numera bl. ngn gg i vitter stil) i oeg. anv., om de fyra dagarna 18—21 sept. (tiden omkring den tredje av de egentliga himmerdagarna). 4. ähro Himmerdagar, then 18. 19. 20. 21. (september). Bondepract. F 6 a (1662). Karlfeldt FridVis. 41 (1898; bildl., i anslutning till bondepraktikan). Bengts Fäderna 274 (1921).
Ssg (till 1, †): HIMMERDAGA-FASTA, f. fasta på himmerdagarna. Man må och her til (dvs. till umbärliga ceremonier) rekna .. mongahanda fasto .. (t. ex.) Hymberdagafasta. LPetri Kyrkiost. 36 b (1566).

 

Spalt H 915 band 11, 1931

Webbansvarig