| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) lägga upp l. sammanföra (ngt) i hög(ar); äv. abs.; jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 1. Ekblad 2 (1764). (Företaga) hopningen af denna dagens kullslagna gräs. LBÄ 44—50: 279 (1801). Hopa jord omkring ett träd. ÖoL (1852). Nordström Luleåkult. 191 (1925).
2) (†) i uttr. hopa (en planta) med jord, uppskotta jord kring stammen av (en planta), kupa; jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 1. Rålamb 14: 16, 24 (1690).
3) (i mängd) sammanföra l. samla (ngt); ofta bildl., med mer l. mindre abstrakt obj.; förr äv.: göra (ngt) större, öka (ngt); jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 2. Hopade skatter. Hopa brott på brott. Medh sijne Wärksynder förmehrar och hopar (människan) Arffsynden. Schroderus Os. III. 1: 297 (1635). Hon hopar skatter på skatter. Wallin Rel. 1: 21 (1810, 1825). Genom hopande af en mängd olikartade läroämnen befordra (gymnasierna) en till ytlighet ledande mångslöjd. BerRevElLärov. 1843, s. 88. Det ena uppdraget efter det andra hopades på hans (dvs. Liljencrants) starka skuldror. Odhner G3 1: 345 (1885). Siwertz JoDr. 43 (1928; bildl.). — särsk. refl. o. i pass. med intr. bet.: samlas l. komma tillsammans l. sammanstöta (i mängd); i p. pf. äv. i adjektivisk anv. AOxenstierna 2: 461 (1622). En tid stundar, då vidrigheter i hopad mängd samlas att förmörka hans lefnads rymd. Enberg i 2SAH 8: 257 (1817). Arbetsdelningen i särskilda företag (fabriker) .. har till följd att stora arbetaremassor hopas i vissa distrikt. EkonS 1: 219 (1891). Tunga moln hopade sig. Heidenstam Svensk. 1: 218 (1908). NorstedtVärldH 4: 433 (1928).
4) (†) refl.: förena sig (om ngt); jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 4 b ε γ’. Wartt sagdt att de som ähre i börden skola hopa sigh om at betala S. Doctorens arfwingar. UpplDomb. 1: 148 (1639).
Spalt H 1154 band 11, 1932