Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYENDE hy3ende2, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) 400 (hy`ende Weste; hy´ännde Dalin), n.; best. -et; pl. -en (Tegel E14 323 (i handl. fr. 1561) osv.) ((†) = (G1R 2: 267 (1525), Fatab. 1911, s. 93 (c. 1785)); -er GripshR 1546—47 (: gilles hiender), Strindberg SvFolk. 1: 384 (1882)).
kudde, ofta: huvudkudde; äv. mer l. mindre bildl. l. i överförd anv.; utom i vitter stil numera bl. (om ä. förh. l. hemslöjd.) i inskränktare anv.: långsträckt dyna avsedd att anbringas på säte av bänk l. stol l. i åkdon o. d. för att tjäna ss. ett mjukt underlag för ngn l. ngt. G1R 2: 267 (1525). Han war soffwandes, baak j skipet, på itt hyiende. Mark. 4: 38 (NT 1526; Bib. 1917: huvudgärden). Hyendet är aff fiedrar (dwn). Schroderus Comenius 572 (1639; t. texten: der Hauptpfül). 2:ne st. Hyende med gyllenläder öf(ve)r och Skinn under. BoupptVäxjö 1743. Lägg på ett hyende mjukt / lockiga hufvu’t till ro. Fallström VDikt. 2: 237 (1889, 1899). På rosigt hyende dagen dör. Lybeck Dikt. 1: 12 (1890). Österling Idyll. 61 (1917; bildl.). Lösa dynor eller hyenden nyttjades icke blott på stolar av medeltida typ … De ha också varit .. tillbehör till .. flätade halmsitsar och ha .. använts .. på .. brädsitsar. Erixon Möbl. 2: XXXI (1926). — jfr ARM-, BÄNK-, DUN-, SAMMETS-, STOL-, VIGSEL-HYENDE m. fl. — särsk.
a) (†) i det bildl. uttr. göra ngn hyende under armarna, göra det bekvämt för ngn. Wee idher som gören menniskiomen hyiende vnder armanar, och örnagått vnder hoffuudhen .. til at fånga siälar. Hes. 13: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917).
b) i bildl. uttr., för att beteckna ngt som tjänar att främja l. gynna l. uppehålla ngt förkastligt (ss. last, lättja, fåfänga o. d.); numera bl. i förb. med prep. under. Lägga hyende under lasten. Münchenberg Scriver Får. 100 (1725). Nordforss (1805). Christi försoning får ej blifva ett hyende för säkerheten. Wallin 1Pred. 2: 33 (c. 1830). (Tullar) kunna .. missbrukas till hyende under lättja och liknöjdhet. Grimberg SvH 539 (1909). Avbetalningssystemet anses .. ha lagt ett nytt hyende under vårt folks kända benägenhet att leva över sina tillgångar. SvD(A) 1929, nr 203, s. 4. (†) Det är .. en ovärdig medborgare, som genom sanningens nesliga förtigande, lägger hyende under armarne på tyrannerne. Bergeström IndBref 383 (1770).
B: HYENDE-BLAD. (hyend- 1667—1678. hyende- 1641—1668. hyend(e)s- 1651—1669) (†) vävnad, broderi, finare tyg l. skinn utgörande l. avsedd (avsett) att utgöra den övre delen av överdrag till hyende. BoupptSthm 22/12 1641. 1. Hyendblad sydt med Silke på Hårduuk. Därs. 29/1 1668. Därs. 2/10 1678. —
-HUND. (†) knähund. Hwart och ett Keffwerne och litin Hyiendehund .. tör skälla emoot ett dödt Leyon. PJGothus Mylius Luther G 5 a (1601). —
-KNAPP, r. l. m. (förr) knapp avsedd att jämte andra tjäna som prydnad (i hörnen) på hyende. 16 st Hyendeknappar af rödt silcke medh Sölf(ve)r garnerat. BoupptSthm 12/6 1675. —
-MAKARE. (förr) person som tillvärkade hyenden. Risingh KiöpH 94 (1669). Swedberg Dav. § 28 (1713; bildl.). —
-VAR, n. (hyend- 1551. hyende- 1555—1775. hyend(e)s- 1547—1784) (förr) var (överdrag) till hyende. GripshInvent. 26/5 1547. UOxelgren (1784) i Fatab. 1911, s. 92.
C (†): HYENDES- l. HYENDS-BLAD, se B. —
-BOTTEN. (hyiens-) (†) tyg- l. skinnstycke utgörande l. avsett att utgöra den undre delen av överdrag till hyende. UpplDomb. 1: 119 (1635). —
-VAR, se B.
Spalt H 1608 band 12, 1932