Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYGGA, f.
Ordformer
(-a c. 1690. -ia 1682—1707)
Etymologi
[vbalsbst. till fsv. hyggja, uppmuntra, göra modig (se HYGGA, v.1), o. samma ord som fsv. hyggja, eftertanke, förstånd, sv. dial. (Hälsingl.) hyggja, behaglighet, älsklighet, nor. hyggja, eftertanke, uppmärksamhet, glädje, tillfredsställelse, isl. hyggja, förstånd]
(†) tillfredsställelse, hugnad, glädje. Med slijk önskan ehr til heder, hugn- och hyggia jag framträder. Wennæsius Vitt. 184 (1682). Att taga op någon Psalm til Gudz ähra och Församblingens hyggia och prydnad. VDAkt. 1704, nr 477. Därs. 1707, nr 633.

 

Spalt H 1614 band 12, 1932

Webbansvarig