Publicerad 1932   Lämna synpunkter
-HÄLLE ~häl2e, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[fsv. -hälde, -hälle; till HÅLLA, v.1; jfr HÄLDE]
i ssgr; urspr.: hållande, hållning; ofta i utvidgad l. överförd, äv. konkret anv.; jfr GRANN-, SAM-, UPPE-, ÅTER-HÄLLE m. fl.

 

Spalt H 1943 band 12, 1932

Webbansvarig