Meny

Publicerad 1932

HÄNFÖRNING, sbst., se hänföra, v.

Spalt H 1999 band 12, 1932

Webbansvarig

admin_saob@svenskaakademien.se

lista former moment

hän (hän-domna ...)
-händt p. adj.
hän (hän-dö ...)
hänföra v.
hänförande ↩
hänförd ↩
hänförelse sbst.
hänförning ↩
hänförvisa v.
häng sbst. 1
hänga sbst.
hänga v.
hänge sbst.
hängel sbst.
hängelse ↩

hänförning