Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HÄRAV4~1 l. 04, äv. HÄRUTAV4~01 l. 104, adv.
1) i fråga om det förhållande att ngt hämtas från l. ur ngt l. uppstår l. göres l. utvecklas av ngt l. härflyter ur ngt o. d., motsv. AV I 6—8: av l. från l. ur denna l. detta. Jag för min del fick här af (dvs. av postiljonens yttrande) ett nytt mod. Humbla Landcr. 64 (1740). Häraf blef dock ingenting. De Geer Minn. 1: 243 (1892).
2) i fråga om grund l. orsak l. medel o. d., motsv. AV I 9—11: av l. gm denna l. detta, härigenom; numera nästan bl. vid verb l. sbst. som konstrueras med prep. av. Härav följer l. förklaras l. inses l. kan man sluta att (osv.). Her aff kan man wel merkia ath (osv.). OPetri PEliæ d 2 a (1527). Den konkurrens om lefvebröden, som häraf ständigt måste råda. Fahlbeck Ad. 2: 148 (1902).
3) i fråga om det med avs. varpå ngt äger l. ägt rum l. varom ngt rör sig o. d., motsv. AV I 12—13: härom, härpå, häröver; numera bl. (föga br.) i förb. med verb som konstrueras med prep. av. Christoff[uer] Anderss[o]n .. suarar, ath han aldelis jntidh her aff weth. SkrGbgJub. 6: 225 (1590). Här vthaff iagh migh nu glädher. Prytz OS C 4 a (1620). Jag vet ingen ting häraf. Nordforss (1805).
4) i fråga om begreppsförhållanden som ha sin motsvarighet i en possessiv, partitiv l. objektiv gen., motsv. AV I 14—19: av denna l. detta. Tag härav vad du vill! Sanningen härav inses lätt. Utgången härav är osäker. På grund härav; med anledning härav; till följd härav. Min K. B. .. ville .. Ko. Maij. heruthaff dett nödigaste .. förarbeta. OxBr. 5: 52 (1613). En kvarleva härav (dvs. av plägsederna vid åkerbruksårets slut) finnes ännu i Kina. Nilsson FestdVard. 189 (1925).
5) (i sht i skriftspr.) vid adj. l. verb som konstrueras med prep. av. Härav var han värkligen väl förtjänt. Humbla Landcr. 193 (1740). Han förstod att begagna sig härav. Auerbach (1909). —
Spalt H 2081 band 12, 1932