HÄRSKNA hær3skna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(hersk- 1783—1861. härsk- 1640 osv. härst- Broman Glys. 3: 207 (c. 1730: härstning))
Etymologi
[y. fsv. harskna (PMånsson 341), hersna (1LinkBiblH 1: 273), motsv. nor. dial. herskna; avledn. till HÄRSK (se HÄRSKEN); jfr d. harskne]
om fett (födo)ämne: få härsken smak o. lukt, bliva härsken (ankommen, ngt skämd). Linc. (1640). Fläsket .. härsknar. Warg 156 (1755). I följd af sin komplicerade sammansättning är smörfettet ytterst lätt utsatt för förändringar och sönderdelningar, som i dagligt tal kallas härskning. LB 3: 7 (1902).
Avledn.: HÄRSKNAD, r. (l. m.). (numera föga br.) härsknande; härskenhet. Lind 1: 774 (1749). Man (kan) icke utan största svårighet .. förvara .. (ollonen) öfver Vinteren ifrån härsknad. VetAH 1750, s. 107. LoW (1889).
Spalt H 2136 band 12, 1932
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
