härs och tvärs

Publicerad 1932

HÄRS OCH TVÄRS hær4s å tvær4s l. hær4s o tvær4s, i mycket vårdat spr. hær4s ok tvær4s, förr äv. HÄRT OCH TVÄRT, adv.

Ordformer

(härs och tvärs Swedberg Ordab. (c. 1730) osv. härts och tvärts, härtz och tvärtz Hesselius Zaletta 38 (1740), Kalm Resa 3: 123 (1761). hert och tvert Swedberg SabbRo 305 (1689, 1710). härt och tvärt Lucidor (SVS) 146 (1671), Kempe FabritiiL 109 (1762))

Etymologi

[sv. dial. härs å tvärs, härt å tvärt; härs o. härt äro rimord till tvärs resp. tvärt (se TVÄR), med h från uttr. hit och dit l. HÄR, adv.1, l. dyl.; med avs. på formen härs och tvärs jfr äv. uttr. kors och tvärs]

1) (i sht vard.) i fråga om rörelse (inom visst område): i olika riktningar, åt olika håll, kors o. tvärs; äv.: hit o. dit (utan planmässighet); äv. i uttr. både härs och tvärs, förr äv. på härs och tvärs samt härs och tvärs och ändalångs. Herr Månsens synemän rände både härs och tvärs. Hagström Herdam. 2: 18 (cit. fr. 1625). Nu Skeppen klyfwa Wågen härt och twärt. Lucidor (SVS) 146 (1671). Härs och tvärs och ändalångs. Weste 2: 1368 (1807; angivet ss. familjärt). Fyrkantiga hus, stora och små om hvarandra, alla med platta tak och ställda på härs och tvärs. Kræmer Span. 167 (1860); jfr 2. Under resor härs och tvärs genom Italien. Grimberg VärldH 4:39 (1930). — särsk. (i vissa trakter, vard.) bildl., i uttr. prata, stundom tala härs och tvärs, prata osammanhängande (o. vidlyftigt), prata hit o. dit. Grefven (får) ingalunda vid alla tilfällen härdt och tvärt tala om utländska moder, manér at lefva, sällskaper (osv.). Gyllenborg Sprätth. 110 (1737). Östergren (1928).

2) (i sht vard., numera föga br.) i fråga om befintlighet: på olika ställen, på skilda håll, här o. var; äv.: huller om buller, utan ordning. (Han) köpte .. fastigheter härs och tvärs i landet. Tersmeden Mem. 6: 89 (1786). (Korna) stå (i Skåne) inte härs och tvärs om varandra, .. utan de stå i rader på fältet. Sandström NatArb. 1: 2 (1908). (†) Tå åligger thet enom Biskop, at .. streckia sin öron at höra hert och twert, och wida i kring; och taga i wahle (till präster) them som tienligast och beqwemligast äro. Swedberg SabbRo 305 (1689, 1710).

Spalt H 2136 band 12, 1932

Webbansvarig