Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IBÄTTRING i3~bät2riŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av I, prep. o. adv.2, o. BÄTTRING]
(föga br.) skogsv. förbättring l. upphjälpande av ett skogsbestånd gm inplantering av nya plantor, där så erfordras; äv. konkretare. SkogsvT 1906, s. 302. Snarast möjligt efter skogsodling bör man företaga behövlig ibättring eller hjälpkultur. Geete o. Grinndal 98 (1923).

 

Spalt I 49 band 12, 1933

Webbansvarig