| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ILLUSTRERA il1ustre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (äv. konkret. SvD(A) 1922, nr 238, s. 9); jfr ILLUSTRATOR o. ILLUSTRATÖR (se avledn.), ävensom ILLUSTRATION.
1) sprida glans över (ngn l. ngt); skänka en festlig anblick o. stämning åt (ngt); numera bl. (ngt skämts., i sht i tidningsspr.) i uttr. illustrera (en sammankomst) med sin närvaro, gm att närvara ge ökad högtidlighet åt (en sammankomst) o. d.; förr äv. dels: göra namnkunnig l. ryktbar, dels: upphöja, förhärliga, prisa. L. Paulinus Gothus ThesCat. B 2 a (1631). (O. Rudbeck) hafver så illustrerat vårt fädernesland, att alle, som äro rätte patrioter, hafva orsak betacka och berömma honom. Atterbom Minnest. 1: 183 (cit. fr. 1684). Friherre Wachtmeister bad, att Kongl. Maj:t i Nåder ville illustrera dagen med den Grace, att låta alla våra Medbröder i dag få komma på fri fot. AdP 1789, s. 976. BL 11: 326 (1845). Illustrera festen med sin närvaro. WoH (1904). — särsk. (†)
a) med innehållsobj.: omtala l. yttra (ngt) till ngns berömmelse. Hvadh mehra till H. K. M:tt loff och beröm med all sanning seijas och illustreras kundhe. AOxenstierna 1: 617 (1620).
b) [jfr fr. s’illustrer i motsv. anv.] refl.: göra sig bemärkt, berömd l. ryktbar. Delachapelle ExBook 1 (1669). Bremer Brev 2: 129 (1841).
2) sprida ljus över (ngt).
a) (†) lämna upplysningar om (ngt); om person äv.: förklara, utreda l. utlägga (ngt) l. kommentera (en skrift); om sak äv.: bidraga till förståelsen av (ngt). Schroderus Comenius 749 (1639). Effter .. (de uppställda punkterna) wore någet mörktt Conciperede, begäredes att dhe motte någet bettre Jllustreres. RARP 3: 199 (1642). Twenne .. Commentaria, / Har jagh skrifwit öfwer Digesta. / Codicem har jagh illustrerat / Och i mång rum tappert förmehrat. Brasck FörlSon. E 4 b (1645). (”Nova plantarum genera”, en bok) äro, lika allt sal. Lœflings göromål, makalösa och illustrera mer än mycket vetenskapen. Linné SvArb. 1: 306 (1758). Illustrera .. (dvs.) Upplysa, förklara. Dalin (1852); jfr b. — särsk. bot. karakterisera. Frey 1850, s. 407. Arterna illustreras, utom af en diagnos, vanligen af en mera habituel beskrifning med finare kursiv stil. BotN 1863, s. 88.
b) med hjälp av exempel l. belägg belysa l. visa meningen l. innebörden av (ngt), på detta sätt visa riktigheten av (ngt); giva belysande l. bevisande exempel l. belägg på (ngt); om sak: vara ett belysande l. bevisande exempel l. belägg på (ngt), visa l. ådagalägga (ngt); stundom anslutet till 3. Regler (för talkonst) .. huicke vm the älliest met clare exempel jllustrerede wåre, skulle the ecke ware otiänlige till att predica. Ludvigsson Norman 15 (c. 1550). Våra illustrerande prof (dvs. litteraturexempel till belysande av språkbruket) hemta vi naturligtvis ur det författarskap, som vi mest och dagligen läsa. Vinterbl. 1853, s. 178. (Tsar Nikolaus’) lott .. illustrerar all mänsklig storhets bräcklighet. Segerstedt Händ. 142 (1918, 1926). SvD(A) 1929, nr 181, s. 4. — särsk. med närmare anslutning till 3. Så långt läroverkets tillgångar medgifva, bör undervisningen illustreras genom förevisande af väggplanscher, fornsaker, mynt, medaljer, modeller och annan åskådningsmateriell. SFS 1906, nr 10, s. 21.
3) förse (en skrift) med belysande bilder (illustrationer, se d. o. 3); ofta i p. pf. ss. adj. Elliest torde någon säja, at denna Historien hade bordt illustreras med Koppar-stycken. Nordberg C12 1: XXXII (1740); jfr 2 b. Gynther ConvHlex. (1846). Illustrerade arbeten (dvs. böcker) förekommo redan hos romarna. VerdS 91: 18 (1900). Siwertz JoDr. 375 (1928).
ILLUSTRATÖR, m.||ig. person (konstnär) som förfärdigar (tecknar) illustrationer till böcker l. tidskrifter. Estlander KonstH 36 (1867). Bruants visor, som fått en man kan väl säga kongenial illustratör i Steinlen. Laurin 2Minn. 359 (1930). jfr BOK-ILLUSTRATÖR.
Spalt I 203 band 12, 1933