Publicerad 1933 Lämna synpunkter ILÄTESKAR, n. Ordformer (i läte c. 1575. i lätes 1681) Etymologi [fsv. ilätis kar; jfr sv. dial. (Västerg.) ilät(e)skärl, ankare, så, tunna o. d. (jfr Hof DialVg. 161 (1772)); förleden är fsv. iläte, kärl, till LÅTA I] (†) större kärl (vari ngt lägges l. hälles). InventNysby(VästeråsDomkP) c. 1575. VDAkt. 1681, s. 330. Spalt I 212 band 12, 1933 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se