| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) (handlingen l. förhållandet l. möjlighet l. tillfälle att se l. kasta en) blick in i ngt. Porten .. öppnade inblicken i en .. smal och låg portgång. Strindberg SvÖ 1: 345 (1888). Efter en stund fann han ett bra kikhål alldeles vid kojans tak … Inblicken lugnade honom. Didring Malm 1: 29 (1914).
2) i bildl. anv.: insikt (i ngt), förtrogenhet (med ngt), kännedom (om ngt); vanl. med bestämning inledd av prep. i. Thomander 2: 150 (1831). En klar inblick uti det sätt, på hvilket trikinerna .. spridas. MedArch. III. 12: 11 (1867). Talrika papyrusurkunder .. ge oss intressanta inblickar i den tidens ekonomiska liv i faraonernas land. Grimberg VärldH 3: 251 (1928). —
1) (föga br.) i eg. bet.: kasta en blick in (i ngt), se in, blicka in. Att .. fönsterbröstningarne (i kyrkor) fingo en ansenlig höjd .. härleder sig deraf, att ingen skulle under gudstjensten kunna utifrån inblicka i Herrans hus. Brunius SkK 12 (1850). Östergren (1928).
2) (i högre stil) bildl.: få l. skaffa sig en inblick (i ngt), sätta sig in (i ngt), lära känna, utforska. SvLittFT 1837, sp. 110. Enhvar, som förmår att .. djupare inblicka i .. (vår tids) art och väsen. Flensburg KyrklT 168 (c. 1875). Wigert PsykSj. 2: 48 (1925). —
-BLUNDA. (†) om ngns ögon: sluta sig, blunda. Min trötta Ögon snart så småningom inblundar. Achrelius Jos. E 2 a (1692).
Spalt I 301 band 12, 1933