Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-BYLTA, -ning. packa in l. svepa in l. kläda på (ngn l. ngt) så att (han l. det) liknar ett bylte, bylta in; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Snellman Gift. 1: 203 (1842). Han sov .. sommartiden inbyltad i säckar vid hamnen. Molin FrÅdal 241 (c. 1895). När han .. stod inklämd i ett hörn ute i tamburen bland inbyltade fruar och små fröknar. Öberg Makt. 1: 47 (1906). —
-BYRA, se INPYRA. —
-BYTA. (†) gm byte få (in) l. inbekomma (ngt), tillbyta sig. Der någre (gods) på desse orter kunde vara bortsålde, skole de inbytas igen. RP 8: 777 (1641). KKD 12: 338 (1704). —
-BÅDA, -ning. (numera knappast br.) medelst bud inkalla (ngn). NoraskogArk. 5: 421 (1779). Dalin (1852; med hänv. till inkalla). —
-BÅSA, -ning. (numera mindre br.) sätta i bås, båsa in; äv. bildl. Sedan the (dvs. vallpigorna) kommit hem, och inbåst Boskapen. Wasenius NorrlBoskSk. 117 (1751). De gamla skrankor, hvarmed vana, häfd och sed och derpå grundade lagar på tusen olika sätt inspaltat och inbåsat menskligheten. Geijer I. 8: 549 (1843). —
-BÄDDA, -ning.
1) inhölja l. insvepa (ngn i sängkläder, bolster, kuddar o. d.), bädda in; äv. oeg. o. bildl. Salvius BrudGrafskr. 62 (1740, 1757; bildl.). (Iller-)honan föder i Maj månad 4—5 någon gång 6 ungar, hvilka hon inbäddar i torrt hö. Nilsson Fauna 1: 151 (1847). (Dottern) som, inbäddad i kuddar, hvilade sig i solskenet. Lundegård Stormf. 30 (1893).
2) (i sht i fackspr., särsk. naturv. o. tekn.) (helt l. delvis) hölja in (ngt i en massa l. ett ämne), lägga ned (ngt i l. bland ngt, l. mellan skikt l. lager o. d.), nedbädda; naturv. i sht i pass. med intr. bet., särsk. i p. pf.; äv. oeg. o. bildl. Några tjog takpannor inbäddade med släckt kalk. VetAH 1815, s. 211. (Kristendomens) Heliga Urkunder .. innehålla läror om de gudomliga tingen, men inbäddade bland en mängd andra ämnen. Tegnér (WB) 10: 48 (c. 1830). Fettets cellväfnad, inbäddad mellan benlagren. TT 1871, s. 230. I många stenkolslager finnes järnmalm inbäddad mellan kolflötsarna. Torpson Eur. 1: 32 (1895). SvUppslB 13: 954 (1932). särsk. i p. pf. bildl. om ort, byggnad, sjö o. d.: (helt) omgiven (av ngt). Husen .. ligga omgifna af trädgårdar och inbäddade mellan löfträd. Snellman Tyskl. 20 (1842). Resande, som .. se .. (Strömstad) liggande inbäddadt mellan branta berg och grå klippor. Carlén Skuggsp. 1: 74 (1861, 1865). Bååth-Holmberg Morf. 1: 197 (1910). —
-BÄNDA, v.1, -ning. medelst bändande anbringa l. föra in (ngt i ngt), bända in. Af trädgrenar eller stakar göres en stomme, som inbändes i segelduken så att denna får båtform och stadga. TIdr. 1883, s. 11. —
-BÄNDA, v.2, -ning. sjöt. omgiva (en kaus, ett block, en jungfru l. dyl.) med ett tåg (en järntross) o. sedan medelst bändsel hopfästa delarna av tåget (trossen) omedelbart intill kausen osv., bända in. Grundell AnlArtill. 1: 5 (c. 1695). Vant och barduner af hamptross inbändas på örlogsfartyg vanligen med s. k. kutterstagsbändning. Frick o. Trolle 52 (1872).

 

Spalt I 316 band 12, 1933

Webbansvarig